Katalogknarkare

Trots köpstoppet kastade jag mig över vårens HM-katalog med nästan samma entusiasm som vanligt. Jag vet inte om det är det att jag är från landet eller mina småländska rötter men jag är en sucker för HM i allmänhet och deras postorderkatalog i synnerhet. Fast de senaste säsongerna har jag blivit lite besviken. Det är tydligt (f ö även på aktiekursens utveckling) att tiden då HM var för trendiga för att göra riktig vinst definitivt är över.


I över ett år har jag saknat två par jeans i deras sortiment, dels ett par smala som inte är hopplöst låga i midjan (jag gillar inte glipor och de superlåga är för övrigt ute ute ute) och dels ett par mer avslappnade i s k "boyfriend fit". De förra saknar jag fortfarande och senare köpte jag till slut för en en hel månads aktieavsättning i en hipp affär. Nu, äntligen, dyker bägge två upp i katalogen. Tack tack, det blir 798 spänn rakt in i aktiedepån och det känns ju bra även om det drar lite om magen i de gamla jeansen.

Förutom det hade jag i vanliga fall köpt en ny jobb-kostym med kavaj och pencil-kjol, det är standard. Jag hade köpt bägge för att "det är smart att ha två som passar ihop och inte bara uddaplagg". Och sedan hade jag knölat in kjolen med alla de andra på kjolhyllan i garderoben, och använt kavajen tillsammans med jeans. 598 spänn till att investera, ka-ching.

Slutligen hade jag lagt 299 kr på ett par smala smala grå stretchbyxor på sidan 91. De är det i katalogen som det svider mest att inte få. De är i min stil och de hade funkat till typ allt. Nåja, vad är väl en bralla på slottet.

P/e-tal igen, och annan analys

Nu har jag hittat en bra artikel om p/e-talet och hur man kan använda det i aktieanalys! Den har ett par år på nacken, men känns trovärdig. Den publicerades i tidningen Aktiespararen 2003 och är skriven på ett härligt träigt sätt av en alldeles oanonym Jonas Bernhardsson som en del i en serie som heter Analysskolan.

Del 1: Fundamental analys
Del 2: Företagets lägsta värde
Del 3: De berömda p/e-talet
Del 4: Värdet av framtida vinster
Del 5: Bakom siffrorna

Nu har jag att läsa en stund. Och sen får jag räkna lite, det gillar jag!

Aktier 101

Jag märker att jag blivit mer intresserad av att läsa tidningens ekonomibilaga. Alltid nåt, men vad skall jag nu ställa de blöta skorna på när jag kommer hem? Jag får köpa en gummimatta och dra det från investeringsbudgeten.

Ett av de första begreppen jag fått anledning att fundera på när jag läst ekonomisidorna är "p/e-tal". Jag slår upp det och får lära mig att:

- Det betyder "aktiekursen delat med vinsten per aktie"
- Svenska aktier har ett genomsnittligt p/e-tal på 14
samt att
- När p/e-talet kommer upp i 30-40 så är kursen "förmodligen helt koko".

En annan sak jag märker när jag googlar nyckeltal och nybörjarkurser i aktiehandel är att det finns hur många webbsidor som helt med välvillig information, som helt saknar avsändare. Det gör mig misstänksam. Vem tar aktietips från en anonym människa/organisaion i cyberspace, liksom?

Den här bloggen t ex: http://www.minekonomi.com/
De verkar ju initierade och är lätta att förstå men vilka ÄR de? Vad är syftet med bloggen? Det har ju liksom rätt stor betydelse för trovärdigheten.

Fri och ledig!

De senaste två dagarna har jag tänkt en hel del på att det är fantastiskt skönt att slippa tänka på att köpa kläder. Det visar sig alltså att jag är mer lättad över klädköpsstoppet än peppad att börja leta aktier. Jag trodde aldrig jag skulle reagera så, jag tycker ju att det är kul med kläder. Men det tar tid och kraft att hitta dem, och där har du mina två trängsta sektorer just nu.

Den här klänningen från Topshop t ex hade jag lätt sprungit benen av mig för, pre-aktieprojektet. Jag vågar inte köpa Topshop över nätet för jag fattar aldrig vilken storlek jag skall ha, de kan aldrig berätta om eller när ett visst plagg kommer till butiken och när det väl kommer säljer det slut på en halv dag ifall det är nåt bra. Alltså springer jag dit i tid och otid för att kolla om den kommit än.



Jag skulle haft den med knästrumpor och mina tüska grova boots med snörning. Det skulle varit fint (det är konstigt, men jag är ofta fin i saker som liksom har en dragning åt kinky) och en sån där har jag letat länge efter. Men att inte få köpa den där klänningen för 500 spänn gör inte alls lika ont som jag trodde det skulle göra. Och tanken på att slippa lägga tiden på att hitta den lindrar som sagt mer än jag trodde.

Budget

Nu har jag suttit och räknat på hur mycket pengar jag borde stoppa in i aktiegarderoben. Idén är att det skall vara lika mycket som jag normalt hade köpt kläder för under året, men hur mycket är det? Jag får erkänna att jag har ganska dålig koll. Enligt Konsumentverket kostar kläder och skor för en kvinna i sina bästa år (mina) 6360 kr/år. En snabbräkning bland mina kontokortsköp under förra året säger att jag handlade för mer än så. Men alla inköp på de stora kedjorna är svåra att gissa, var det till mig eller barnen jag handlade? Jag orkar inte kolla kvitton och bestämmer därför att alla sådana utgifter till 50% skall läggas på mig. Snabbt och lätt kom jag fram till en summa som kan vara rätt eller fel, men den är rundad och rimlig så jag kör på den. Budget, check. Nu skall jag bara kolla hur den där nätmäklartjänsten funkar. Och visst är det så att aktier numera handlas i poster som kan vara hur stora eller små man vill? Jag måste nog hitta nån slags trovärdig nätbaserad nybörjarkurs i aktiehandel.

Eftertankens kranka blekhet

Nyårsdagen. Nu skall jag alltså sätta igång projektet. Det känns lite trögt och jag vet inte om det är bubblet igår, förkylningen eller det att jag kanske inte egentligen har lust att varken avstå klädshopping ett helt år eller lära mig det här aktieköret. Det verkade som en käck idé när det var just det. I verkligheten verkar det ganska jobbigt.

Men nu har jag pratat så vitt och brett och till på köpet fått ett konto på Avanza i julklapp. Så jag sätter väl igång då. Jag börjar lite försiktigt med att köpa en bok för pengarna jag inte lade på mellandagsrean: Så här kan alla svenskar bli miljonärer av Per H Börjesson. Det är lite fusk egentligen för jag handlar aldrig på mellandagsrean. Inte ens för 42 spänn. Jag hatar mellandagsrean. Å andra sidan misstänker jag att den där boken är lite fusk också, enligt devisen att om det verkar för bra för att vara sant så är det nog det. Men nånstans skall man börja och Börjesson låter ju åtminstone rätt.